Tusentals tomma ketchupflaskor. Ännu fler läskburkar. Kläder som inte längre går att lappa, laga eller lämna vidare till second hand – vart tar allt vägen? Att glas går att återvinna extremt många gånger är det kanske en del som känner till, här går vi igenom ett antal olika avfalls-slag och vad som sker sedan de lämnat Luleåbornas hem, och gått vidare i återvinningens kretslopp.
Plast
Förpackningar av plast är något som de allra flesta hanterar dagligen och här är det Förpackningsindustrin, FTI som har ansvaret för insamlingen från de återvinningsstationer och miljörum som finns vid flerbostadshus, runt om i vår stad fram till årsskiftet då ansvaret flyttas till Luleå kommun och Lumire. På FTI´s uppdrag är det vi på Lumire som hämtar de mjuka och hårda plastförpackningarna för att sedan komprimera plasten till stora balar som väger 350 kg styck. Plastbalarna transporteras sedan till Svensk plaståtervinning där olika plastsorter skiljs åt och där den plast som går att återvinna tvättas, finfördelas och blir till återvunnen plastråvara som kan användas vid tillverkning av nya förpackningar eller andra plastprodukter.
När det gäller pet-flaskor, som för läsk har just dessa förpackningar kommit en bit längre på väg – denna typ av plast är renare och kan återvinnas till nya flaskor med endast ett minimalt tillskott av nytillverkad plast. Att se till att dina PET-flaskor landar i pantameramaskinen ger inte bara dig en peng, dessutom kan plasten återvinnas och bli en ny flaska, flera gånger om. I Luleå samlade vi in 6.7 miljoner flaskor under 2021, visar statistik från Pantamera.
Trasiga pulkor eller altanmöbler av plast – vad händer med dessa? De samlas ihop från återvinningscentralerna och skickas till Bodens kommun för att genom förbränning med energiutvinning kunna användas värme och el.
Textil
Second hand ökar och att byta och lämna vidare kläder och textil som är helt och rent finns det fina återbrukslösningar för. Men när det gäller textil som kanske är trasig, eller inte brukbar längre av olika anledningar finns det än så länge finns ingen sortering av textil för återvinning. Även här finns ett samarbete med Bodens kommun och där textil förbränns med energiutvinning och kan sedan användas som bränsle och el. Lumire ser över olika alternativ för att kunna hitta nya vägar, som stämmer överens med det lagkrav som kommer 2025 som benämns som avfallsdirektivet. Ett direktiv som innebär att trasig eller kontaminerad textil inte längre ska gå till energiutvinning, vilket sker idag.
Metall
När det gäller metallförpackningar som lämnas på återvinningsstationerna eller i flerbostadshusens miljörum sker detsamma som med plasten. Burkar och förpackningar samlas först ihop via Lumire och skickas sedan vidare till en återvinningsanläggning. Även här är det Förpackningsinsamlingen, FTI som har ansvaret fram till och med årsskiftet 2023/2024. Metall är ett material som kan återvinnas i hög grad – det kallas ibland att det kan återvinnas oändligt många gånger. Inte mindre än 162 ton samlades in i Luleå 2022. Materialet sorteras bland annat som stål eller aluminium som skickas till smältverk och blir till ny råvara för nya produkter och förpackningar.
Läskburkar, även importerade läskburkar kan lämnas i pantameramaskiner – även om de importerade burkar som lämnas inte ger pant. I Sverige har vi arbetat länge med återvinning via pantameramaskiner och målet är att 90 procent av burkar och PET-flaskor ska återvinnas. Här är vi nästan framme – vi landar på 88 procent vilket gör oss bäst i världen, i Luleå samlade vi in cirka 16 miljoner burkar 2021 enligt Pantameras statistik. Visst hjälper du oss nå målet?
Batterier, elektronik och vitvaror
Här i Luleå är det vi på Lumire som samlar in dessa på stadens återvinningscentraler på uppdrag av Elkretsen som är ett branschföretag som hanterar elektronik över hela Sverige. Det insamlade materialet skickas vidare; olika typer av batterier kan återvinns till nya batterier i många fall. Elkretsen arbetar med ett antal partners utifrån olika material, för att kunna saneras, skruvas isär och hanteras och i så stor utsträckning som möjligt förädlas ofta via uppdelning. Idag kan ca 75 procent av det inkomna materialet återvinnas, vilket kan ge 100 000 ton till industrin – ofta metaller.
Pappersförpackningar
Här finns mängder av mjölkkartonger, pastapaket och pizzakartonger som lämnas på återvinningsstationerna eller i flerbostadshusens miljörum. Lumire hämtar dessa på uppdrag av Förpackningsindustrin, FTI och komprimerar materialet till balar för att de sedan ska kunna skickas vidare till ett returpappersbruk. Väl på pappersbruket, transformeras det till pappersfiber som tryckerier och förpackningstillverkare sedan kan använda för att tillverka nya pappersförpackningar. Här finns höga kvalitetskrav och det som kommer till fabriken kan användas nästan till hundra procent. Under 2022 skickade vi 1671 ton pappersförpackningar från Luleå som blev till nya material.
Tidningar
Idag är det färre människor som köper dagstidningar av papper och här se vi därför en tydlig minskning gällande insamlingsmängderna. Att samla in tidningar var ett av de första insamlingsområdena i Sverige, och här är det redan kommunerna som har ansvaret även om vi alla kan lämna tidningar och annat returpapper på återvinningsstationerna eller i flerbostadshusens miljörum. När Lumire samlat in materialet skickar vi det vidare till pappersbruk, och nytt papper tillverkas. 980 ton tidningar och returpapper lämnade Luleå kommun 2022 för att bli till nytt papper.
Glas
Precis som metall kan glas återvinnas gång efter gång. Glasförpackningar som till exempel glasflaskor eller burkar på återvinningsstationerna lastas om för att gå vidare till något en återvinningsanläggning. 60 procent av allt inlämnat glas blir till nya flaskor och burkar, 25 procent blir till glasull och cirka 15 procent kan bli till skumglas – en relativt ny produkt som används vid förstärkning av vägar och hus. Under 2022 kunde vi på Lumire lämna vidare 1574 ton glas – visst hjälper du oss genom att vara noggrann med sorteringen av färgat respektive ofärgat glas?
Wellpapp och kartong
Lämnas in till våra återvinningscentraler, sedan samlas det ihop och blir till ny kartong eller wellpapp via samarbeten med pappersbruk och företag.
Brännbart – byter inom kort namn till restavfall
Av många kallat hushållssopor, det vill säga den rest som blir kvar när allt annat är sorterat. Här har vi ett samarbete med Bodens kommun som ser till att restavfallet via energiutvinning omvandlas till energi och värme.
Matavfall
Samlas in hos hemmen via kärl eller miljörum för att sedan lastas sedan om på Lumires avfallsanläggning i Sunderbyn för vidare färd mot Boden. Här sker rötning, och finurligt nog leder processen till biogas – ett av de renaste drivmedel som finns idag.
Biogas
Förutom matavfallet som skickas till en anläggning i Boden, för att sedermera bli biogas, finns även ett reningsverk på Uddebo i Luleå där biogas produceras. Biogasen renas vidare till biometan eller fordonsgas, ett så gott som förnybart drivmedel som används till fordon inom Lumire, Luleå kommun och även Luleå lokaltrafiks bussar. Biogas är förnyelsebart och bildas vid rötning av avloppsslam och andra restprodukter på reningsverket. Varje år produceras motsvarande 1,6 miljoner kubikmeter biogas på Uddebo, vilken även kan användas till el och värmeproduktion. För att klara av en växande befolkning i Luleå togs en till rötkammare i drift år 2020 vilket ökar potentialen för biogas ytterligare.
Trä
Det finns många olika slags trämaterial, som kan vara impregnerat eller obehandlat. Det senare kan bli biomassa, via vår anläggning i Sunderbyn och sedan förädlas till flis. Fliset kan gå till värmeverk, och bli till ånga som är till nytta i processerna för att exempelvis torka papper. Det som är impregnerat, räknas som farligt avfall och skickas till Boden där det kan renas och förbrännas vilket ger oss energi och värme. Tänk på att man aldrig ska elda upp trä hemmavid på gården, vilket även gäller det obehandlade träet. Anledningen är att det kan skapas farliga utsläpp och är därför förbjudet att göra.
Sunderby avfallsanläggning
I Sunderbyn finns både en deponi, och en avfallsanläggning där ett antal olika material samlas in för att sedan skickas vidare. Ett exempel är krympfilmsplast som sorteras ut de gånger det finns större mängder, resten av plasten går till energiåtervinning i dagsläget. Metaller sorteras ut och transporteras som fraggskrot (ofta benämnt blandskrot), gummidäck hämtas av Svensk däckåtervinning och större partier av wellpapp sorteras ut.
När det gäller trä separeras 10 000 ton per år mellan osorterat och det som benämns som trärent. Det krossas på plats och transporteras sedan till samarbetspartner som finns i Norrbotten, för vidare förädling. Till avfallsanläggningen kommer också 6000 ton rötslam per år från Boden, som används till att blandas in i materialet som löv och gräs. Från Sunderbyns anläggning går också stora mängder restavfall vidare till Boden för att bli till energi och värme.