Paracetamol. Diklofenac och Losartan. Tre viktiga läkemedel, som också är de mest frekventa när det gäller läkemedelsrester i våra vatten. Detsamma gäller även inom det pilotprojekt som precis avlutats gällande läkemedelsrening av avloppsvatten vid Uddebo avloppsreningsverk i Luleå. Ett projekt som till största del finansierats av Naturvårdsverket, för första gången i Norrbotten. Nu har ett webbinar med slutredovisning genomförts, där Lumires VA-ingenjörer Håkan Talludde och Erika Broström (bilden) presenterat projektet tillsammans med John Lindam från Mellifiq, som står för själva utrustningen och är partner i projektet:
I februari startade en Ny pilotstudie i Luleå – så ska avloppsvattnet renas från läkemedelsrester – Lumire och nu har en slututvärdering av pilotprojektet genomförts. Pilotprojektet har genomförts på Uddebo avloppsreningsverk i Luleå. Själva verket har varit i drift sedan 1968, och renar vatten för ungefär 65 000 Luleåbor. Syftet med projektet var att ta reda på mer om hur det ser ut med läkemedelsbelastning i reningsverket och dra lärdomar om hur en anläggning för rening av läkemedelsrester skulle fungera i Luleå. Inom Lumire finns också en önskan att kunna dela med sig till övriga Sverige gällande denna typ av teknik. Projektet har till största del finansierats av Naturvårdsverket inom ramen för Förordningen om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Naturvårdsverket har gett pengar till denna typ av projekt tidigare men detta var alltså första gången det skedde i Norrbotten.
– Vi vill gärna veta mer om hur det ser ut utifrån våra geografiska förutsättningar, som bland annat innefattar att det finns en stor variation av exempelvis vattenmängder, då snön smälter på vårkanten och läcker in i vårt avloppssystem. Det kan också tänkas bli nya lagkrav, vilket Lumire vill vara förberedda för säger Lumires VA-ingenjör Erika Broström.
Vid webbinariet berättade John Lindam, Mellifiq, att man generellt sett goda resultat med över 90 procent avskiljning vid liknande pilotprojekt även om det varierar, bland annat utifrån vilken typ av rening som verket använder. Än finns inga lagkrav på hur mycket som behöver avskiljas men det finns riktlinjer från andra europeiska länder som riktas mot 80 procent. Detta pilotprojekt har innehållit en förstudie för att kartlägga nuvarande halter, man har också etablerat en anläggning. Från mars – maj genomfördes driftstester, för att se hur stor avskiljning som kan komma att ske. Det finns olika tekniker som blivit mer eller mindre standardiserade, de två som används inom detta projekt kallas ozonering, som handlar om en oxidationsprocess för att kemiskt bryta ner läkemedelsrester. Den andra tekniken kallas adsorption; aktivt kol som kan beskrivas som en slags vidhäftning, det vill säga läkemedelsrester som fastnar fysiskt i ett filter. Dessutom finns ett sandfilter för att undvika att ovan processer störs.
För att utvärdera har ett hundratal läkemedelssubstanser analyserats, kompletterande hormonprover har även tagits. Nuvarande halter läkemedel utvärderades i augusti 2021, dessutom har olika vattenflöden och tryck testats. Dessutom har prov på läkemedel och hormoner från slamavvattning har tagits.
Så hur mycket läkemedelsrester och hormonnivåer kunde uppmätas? Intressant att se, var att det på Uddebo redan finns en avskiljningsförmåga i dagens reningsprocess. Något som nästan alltid sticker ut är halter av Paracetamol som klart högst, även Diklofenac och Losartan är frekventa. Detta stämmer väl överens med de läkemedel som används i hög grad av svenskarna. Gällande hormonstörningar är det främst bisfenol-A som förekommer i högst halt, även om det är relativt låga halter.
Man kan också se att det är en stabil avskiljning, ingen mättnad av filtersystemen har kunnat påvisas under försöksperioden. Gällande tidigare nämnda ozonering uppmättes en 20-30 procentig reduktion, för adsorption påvisades 50-60 procents reduktion.
John Lindam, Mellifiq, berättar mer gällande sluttestet:
-Slutestet visar att det finns en avskiljningsgrad på 80 procent vilket är ungefär den nivå som ofta nämns i länder inom Europa, gällande möjliga riktlinjer och lagar. En slutsats är att det behövs en kombinationsteknik för att nå avskiljningsgraderna. Det kan bero på hur ett verk är utformat och ett flertal andra faktorer.
En annan slutsats är också att Uddebo avloppsreningsverk redan idag har bra avskiljningsförmåga, och att det handlar om att man vill hitta metoder för att kunna rena bort det som förekommer som mest.
Kostnader och möjliga resultat för fullskaleanläggning
Att genomföra pilotprojektet ger värdefulla insikter, och skulle man sedan välja att etablera en fullskaleanläggning innebär det nya ställningstaganden. Att rena kostar mellan 0.5 – 1 kWh vilket står för kilowatt-timmar för att nå 80 procents avskiljning, sett till pilotanläggningens utkomst. För att översätta till en fullskalig anläggning kan det jämföras med att det skulle komma att kräva uppskattningsvis 5400 MWh el per år vilket skulle innebära nästan en tredubbling av elbehovet vid Uddebo avloppsreningsverk. Utifrån de tester som skett visar det på att 500 kilogram aktiva substanser skulle kunna renas bort, sett utifrån det begränsade antal substanser vi testat för.
Snart lämnas slutrapporten in till naturvårdsverket. Vad händer sedan?
– Vi har fått en massa lärdomar, och kommer att bevaka den teknikutveckling som sker. Ett nytt avloppsdirektiv, ett EU-direktiv väntas också komma i höst, vi behöver se vad det innebär. När det gäller energibehovet, visar just denna teknik på stort behov men här håller vi koll på hur tekniken utvecklas, säger Erika Broström, VA-ingenjör på Lumire och kollegan Håkan Talludde, också VA-ingenjör på Lumire lägger till:
– Det forskas en hel del, och många kommuner ser över hur de skulle kunna införa fullskaleanläggningar. Och självklart vilka kostnader och resurser det innebär, sett till vilket resultat man kan få. Dessutom ser vi till miljön, det akvatiska livet och här pågår också en hel del forskning. När det gäller läkemedelsproducenternas ansvar får man också fundera på hur kostnader ska fördelas.
Vad kan man göra som konsument, som boende i Luleå, för att minska resterna av läkemedel i vårt avloppsvatten?
-Tänk på att alltid lämna in överbliven medicin till apotek. Den ska inte spolas ner i avloppet, tipsar båda unisont.