Tillfällig förändring av avfallshämtningen utefter Alviksvägen
Se driftinformation >>

Ny damm och kanalstråk vid Kronandalen

När Kronandalen i Luleå växer och alltfler människor flyttar in och får sina nya hem, sker arbete både ovan och under jord. Bland annat etableras en till damm och ett kanalstråk som är till både nytta och nöje. Att en damm är fin att se på är välkänt, men kanske inte lika uppenbart vilken nytta dammarna gör för naturliga sjöar och vattendrag. Något som också kommer att sticka ut, är att vi vid en promenad vid kanalstråket kommer att kunna höra konst i form av havsljud som följer vattnets rörelser.


Att förena, eller prioritera nytta med nöje eller snarare skönhet med funktion är något som inte bara vi själva som individer gör. När ett nytt område i en stad etableras, som Kronandalen i detta fall är det genom ett samarbete med flera parter. Ett antal byggbolag förstås, och för oss inom Lumire handlar det en hel del om ett nära samarbete med parkförvaltningen inom Luleå kommun. Att etablera dammar och ett kanalstråk leder till miljövinster. Dammar skapar bland annat en fördröjning, där regnvattnet renas innan det via ledningar under jorden når fjärdarna som exempelvis Lulsundet som finns i närheten av Kronandalen.

– Dammarna är tätade undertill och fungerar därför även som ett skydd för grundvattnet i området kring Kronandalen.  Det mesta regnvattnet rinner dock ut i våra fjärdar och älven, därför behöver vi olika sådana här  lösningar, så kallade dagvattenanläggningar, för att inte smutsigt regnvatten ska rinna ut i våra naturliga vatten runt staden, berättar Emelie Hedlund Nilsson som är samverkansdoktorand mellan Lumire och Luleå tekniska universitet.

Emelie Hedlund Nilsson, samverkansdoktorand Lumire och Luleå tekniska universitet ses till vänster på bilden tillsammans med Lumires vatten- och avloppsingenjör Ylva Hagnelöv.

En dagvattenanläggning är en plats där regnvatten i staden renas, det vill säga vatten som sköljt av hårda ytor så som asfalt, takytor samt vägar. Dessa ytor i städer är ofta stora källor till föroreningar som sedan följer med regnvattnet. Idag leds mycket av regnvattnet, eller dagvattnet som regn i städer kallas, bort från staden via ett stort ledningsnät under jord. Dagvattennätet på Kronandalen upptar ett stort geografiskt område, där många människor bor, men här har alltså planerats för fler dammar. De två första dammarna skapades 2011, vid Bensbyvägen. Inne vid Kronandalens höghus står redan Träffparksdammen färdig sedan 2016 medan det nu byggs en damm vid namn Origodammen och ett kanalstråk.

En damm städas, eller rättare sagt renas ungefär vart femte år, då den töms på vatten och botten dammsugs av en jättelik dammsugare.

Vilka fler fördelar ser ni med dammarna och kanalstråket för de boende i Kronandalen?

– För de som rör sig i området kommer det att upplevas som en fin plats, det blir ett vackert område. Forskning visa också att ett bostadsområde som får en vattenspegel gör att människors välmående ökar; vi mår bra av att ha naturen runt knuten, berättar Ylva Hagnelöv, vatten- och avloppsingenjör på Lumire.

Origodammen har vid sitt utlopp ett hinder, ett så kallat dämme skapat av corten-stål, som medför att en lagom mängd vatten hela tiden leds över till kanalstråket. Detta innebär att kanalstråket får ett vandrande vatten, som är i rörelse. För den som promenerar längst med stråket kan det vandrande vattnet ge känslan av en liten bäck. Kanalstråket, som delvist är färdigbyggt, blir cirka 200 meter långt och mynnar ut i Träffparksdammen och förenar på så sätt de två dammarna på området.

Ordet dagvatten kan sammanfattas som vatten som tillfälligt och i bland i stora mängder rinner på markytan i stadsmiljö. Oftast menas vatten från tak, gator, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta av dagvattnet är regn eller smältvatten – men det kan också komma från marken när grundvatten tillfälligt tränger upp.

– Just Lulsundet tar emot dagvatten från många områden i Luleå, inte bara Kronandalen. Att ta hand om dagvattnet där det uppstår vid sina källor, som det kallas, är lättare och mer hanterbart eftersom föroreningshalterna då är relativt låga och vattenmängderna inte så stora, till exempel som dammarna på Kronandalen. Att rena en hel fjärd är betydligt svårare, därför vill vi stoppa föroreningarna tidigare – helst vid sin källa, berättar Emelie Hedlund Nilsson.

Någon som arbetat med utformningen av Kronandalen under en längre tid är Viktor Wäppling (bilden ovan), landskapsarkitekt på Luleå kommun:

– Förutom funktion och nytta, som Emelie och Ylva berättat om, finns det en stor fördel i att vi synliggör vattnets väg. Det kommer bli tydligt hur Träffparksdammens vatten rörs upp och ner, beroende på nederbörd. Det kommer att synas väl inom kanalstråket, som kommer ha promenadväg vid sidorna där man kan gå från damm till damm. Det kommer bli en lite mer vild, naturlig känsla vid kanalstråket, där vi inte styr lika mycket.

Den nya dammen, som tillsammans med kanalstråket beräknas vara färdigt hösten 2023, kommer att få namnet Origodammen. Vid kanalstråket kommer det också att bli ljudinstallationer, som förstärker naturens ljud:

– Längs med kanalstråket kommer det finnas ett ljudverk, vi gömmer ett antal högtalare som kommer spela upp ljud från havets värld. Konstnären, Johan Tiréns vinkling är att den här ytan var under havsnivå för länge sedan. Det kommer bli vågljud som följer med, som rör sig från en damm till nästa i form av havsljud från skärgården. Det är en process som pågår, och det kan tänkas att det blir årstidsanpassade ljud, som exempelvis att man kan höra ljud som visar hur isen sjunger när man går vid kanalstråket, berättar Viktor Wäppling avslutningsvis.

Skissbild (delad via Luleå kommun) över kanalstråket och Kronandalen.