Ändrad tömningsdag v25
Se driftinformation >>

Nytt sätt att samla och rena snö för bättre miljö

Från snö till tö. Vad som finns kvar när snön smält är inte bara vatten, utan också tungmetaller och miljöfarliga ämnen som kan ta sig ner i vårt grundvatten. Ett forskningsprojekt är igång där Lumires och Luleå tekniska universitets (LTU) samverkansdoktorand Emelie Hedlund Nilsson testar hur deponi av snö i exempelvis ett vattendrag kan leda till miljövinster.


Emelie Hedlund Nilssons forskningsarbete handlar om dagvattenhantering och mer exakt, hur man ska hantera snön som samlas i mängder i många städer. Även om Luleå tillhör de städer som har stora snömängder varje år, är det en fråga för många kommuner i Sverige. Nu undersöker forskningprojektet möjligheten att använda sig av så kallade multifunktionella ytor, som exempelvis vattendrag för att den ska kunna fungera som snödeponi på vintrarna då det ofta är svårt att hitta plats för stora snömängder, men också för att under somrarna hantera smält- och dagvatten.

– Vi har valt ett vattendrag nära Storheden som vår testplats, en plats som vanligtvis hanterar dagvattnet från Storheden i Luleå och där vi nu använder det som deponi för snö. Snö kan vara rätt förorenad och vi behöver genomföra ett antal mätningar för att se vad snön innehåller, berättar Emelie Hedlund Nilsson.

Några av de ämnen som förorenar snön kan vara koppar, bly och zink, samt salt även om det är mer vanligt förekommande i södra Sverige. Det kan också finnas partiklar från sand- och grus för halkbekämpning. Att det är viktigt att hand om det som kommer från smältande snö, har forskningen känt till länge även om det inte har varit till kännedom för allmänheten. Det som kallas för diffus föroreningsspridning, som inte går att härleda till ett specifikt punktutsläpp utan sprids från många platser och till många platser, har inte tagits med i beräkningen tidigare.

Provtagning vid vattendraget: ”Vi beräknar ha delresultat klara om några veckor”, berättar Lumires samverkansdoktorand Emelie Hedlund Nilsson.

– Idén kommer Luleå kommun och Lumires vatten- och avloppsavdelning, utifrån att snö blir mer och mer en fråga ur ett dagvattenperspektiv. Men de flesta städerna är förtätade och har inte plats för snömängder, utan transporterar bort den till deponier utanför städerna. Här kommer då transportkostnader och utsläpp för transporter, som man vill komma bort från. Det finns heller inte utrymme för att ha anläggningar både för dagvatten och och snö inne i städerna, och då ville vi skapa något nytt – kan vi hitta kombinerade ytor? säger Emelie Hedlund Nilsson och berättar avslutningsvis:

– Vi lär oss väldigt mycket om hur vi kan deponera snön tack vare en sådan här anläggning, och vi beräknar ha delresultat klara om några veckor, berättar Emelie Hedlund Nilsson avslutningsvis.

Forskningsprojektetet är en del av ”DRIZZLE Center of Excellence”, ett projekt med flera intressenter som fokuserar på att utveckla och komma fram med ett visionärt och hållbart dagvattensystem för framtiden. Även media har uppmärksammat det viktiga forskningsprojektet, som här i ett inslag på TV4.