Ett långt projekt som sträcker sig till 2028 är i full gång, allt för att Råneåbornas dricksvattenkvalitet ska säkras – idag och i framtiden. Torbjörn Norén är projektledare på Lumire för projektet som går under namnet ”Råneå överföringsledning dricksvatten”. Här får vi veta mer:
– Det handlar om att kvaliteten för dricksvattnet i Råneå ska förbättras och säkras. 2017 skedde det en algblomning i Andträsket vilket visserligen inte ledde till att det blev fel på dricksvattnet, men det utreddes noggrant. Åtgärden blev att det installerades kompletterande filter i vattenverket som en ren säkerhetsåtgärd. Händelsen var en av faktorerna tillsammans med löpande utredningar som ledde till beslutet om Råneås framtida vattenförsörjning, säger Torbjörn Norén och fortsätter:
– Det utreddes om det skulle ske via en förbättrad rening vid nuvarande plats eller tas vatten från annan plats. Beslutet blev att vattnet ska dras från Gäddviks vattenverk, vilket är ett färdigprocessat vatten och en samhällsekonomiskt smart lösning.
Vad är aktuellt inom projektet just nu?
– Det händer mycket hela tiden. I samband med projekteringen har vi börjat jobba på en del sträckor och grävt ner ett antal kilometer rör. Vi har precis tagit fram en färdig linje för ledningens placering längs hela sträckan, det är bara detaljprojektering kvar säger Torbjörn Norén och fortsätter:
– Lantmäteriet är en viktig part, det är drygt 70 jordbruksfastigheter som ska passeras och dessutom sker kompletterande tekniska undersökningar. Vi utreder fornlämningar, och samarbetar med länsstyrelsen när det gäller Natura 2000-områden, vilket Råneåälven tillhör.
Har ni hittat fornlämningar hittills?
– Gällande naturvärden så är hela sträckan inventerad, och vissa ställen ska vi vara mer noggranna med. Fornlämningar, vi har hittills fått undersöka två platser mer noggrant, där den ena passagen är projekterad. Vi har haft en arkeolog på plats som lämnat rekommendationer för den ena som är en gammal tjärdal. Denna plats undviker vi därför när vi passerar. Den andra fornlämningen var en förmodad kvarnplats vid E4:an, nära en bäck. Arkeologen kom fram till att just där ledningen ska passeras fanns ingen kvarnplats.
Hur påverkar projektet Råneåborna under arbetets gång?
– Inget under själva projekttiden förutom vissa undersökningar. Vi börjar med rörläggningen i södra änden där vi har befintliga vattenledningar och jobbar oss norrut förutom en sträcka på 4 kilometer där vi nu lägger ner ledningar vid Rånekölen. Detta kommer inte alls att påverka skidbacken eller skidåkarna nu när vi jobbar under vintern. Vi ser till att det som kan påverka skidåkningen sker under sommartid när ingen skidåkning sker, berättar Torbjörn Norén och fortsätter:
-Vi har också gjort en del geotekniska undersökningar i och i närheten av Råneälven exempelvis och jag har varit i kontakt med berörda markägare samt byaåldermannen. När vi får ses fysiskt, när restriktionerna lättar, ska vi se till att ha ett möte där vi kan träffas på ett mer informativt sätt.
När det gäller syftet och målsättningen med projektet handlar det om att Råneås vattenförsörjning ska säkras. Målsättningen är att ledningar som läggs ner i backen ska hålla i 100 – 150 år, när det gäller reservoarer och betong har dessa däremot en mer begränsad hållbarhetstid. Dessutom sker kontinuerligt underhåll eftersom ledningar också behöver uppdateras sporadiskt.
Viktiga deadlines framöver är dels årsskiftet 2022/2023 då -2021 till 2022 ska detaljprojektering och geotekniska undersökningar vara klara till 90 – 95 procent, det är därför en viktig deadline vid kommande årsskifte. Det byggs kontinuerligt, allt det som mäktas med. 2023 – 2028 är ren byggtid, vilket innebär entreprenader och att ledningar grävs ned och att tillhörande anläggningar byggs.
Varför tar det så lång tid?
– Dels är det ett stort projekt, som handlar om att vara strukturerad och vi har många parter med oss. Dessutom är det så att pengarna spelar roll. Vatten och avloppshanteringen och den utvecklingen för Luleå är avgiftsfinansierad via Vatten- och avloppstaxan och det gäller därför att hantera kostnaderna respektfullt för våra kunders skull. Vi har flera stora investeringsprojekt som utförs eller ska utföras och vi behöver se till att pengarna fördelas klokt över åren.
Ser du några orosmoln framöver?
– En del har farhågor om Andträsket, och de gamla ledningar som finns därifrån men det håller vi koll på i det kontinuerliga driftarbetet, för mig handlar osäkerheten mer om materialpriser som kan variera och vara svåruppskattade för framtiden, vad som kommer att hända med betong och att (plast)rören produceras utifrån oljeproduktion.
Miljö och hållbarhet – hur jobbar ni med det?
– Miljö- och hållbarhetsarbetet är viktigt för oss och vi har ett kontinuerligt samråd med Länsstyrelsen samt miljö- och byggförvaltningen, utifrån Miljöbalken. Det finns inte bara fornlämningar, det finns även skyddsvärda biotoper och det är en helhetsfråga om hur hela miljön påverkas. Det är länsstyrelsen som tar beslut i sex etapper grundat på ett övergripande samråd över hela sträckan som är totalt 34 kilometer, berättar Torbjörn Norén avslutningsvis.