Så föreslås nya vatten- och avlopps­taxorna bli för 2024

Under en längre tid har Lumires chef för vatten och avlopp Petra Viklund arbetat med att kunna presentera kommande vatten- och avloppstaxan (förkortas VA-taxa) för Luleå kommun. Inom media har man under en tid lyft frågan gällande att kommuner runt om i landet påverkas av det förhöjda ränteläget som råder. Branschorganisationen Svenskt vatten har också gått ut med information gällande att Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp bedöms ha ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder. Det nationella medelvärdet för 2024 års taxehöjning förväntas bli cirka 10 – 15 procent vilket kan jämföras med 2023 års snitthöjning på åtta procent. Ränteläget ses som en viktig faktor, vilket även Petra Viklund (bild nedan) understryker:


– Det stämmer även för oss inom Luleå, vi märker av de tydliga räntehöjningar som sker. Vatten- och avloppsverksamheten är oerhört viktig för människors vardag, och väldigt långsiktig. De lån som finns inom vatten- och avloppsverksamheten står för den största delen av ökningen. I övrigt handlar det om indexjusteringar för övriga kostnader som exempelvis material, kemikalier, energi och personal.

Bild på människa framför skog

Vad innehåller förslaget som presenteras i nämnden, och som slutgiltigt kommer att klubbas i kommunfullmäktige i december?

– Det blir en justering av både brukningsavgifterna och anläggningsavgifterna. Brukningsavgifterna styrs av hur mycket vatten som används inom ett hushåll. Vi föreslår 20 procents höjning av brukningsavgiften, som motsvarar cirka 2000 kronor mer per år för en genomsnittsvilla i Luleå.  För den som bor i lägenhet handlar det om cirka 1100 kr ytterligare för 2024, säger Petra Viklund och fortsätter:

– Den andra delen anser anläggningsavgifterna som handlar om den avgift som tas ut när en fastighet för första gången ansluts till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det kan ske både för dig som bygger en ny villa, eller för den som har en fastighet i ett område där kommunalt vatten- och avlopp byggs till. Anläggningsavgifterna grundar sig på förväntade framtida anslutningar, och beräkningar av områden som kommer att få kommunalt vatten- och avlopp. För den som ansluter kommunalt vatten- och avlopp till sin villa under 2024, beräknas ökningen bli 24 000 kronor. Kommunalt vatten och avlopp är en trygghet på många sätt, och där det finns behov av detta ska vi se till att det säkerställs.

Självkostnadsprincipen gäller

All vatten- och avloppsverksamhet drivs av självkostnadsprincipen, det vill säga att hela kollektivet – till exempel en kommun –  betalar en taxa för att täcka kostnader som ska upprätthålla ett gott dricksvatten och rening av avloppsvatten. Det handlar aldrig om att göra vinst. Inom Luleå kommun har man i många avseenden varit förutseende och lyckats underhålla och investera för framtiden:

– Vi ligger i rätt investeringsnivå när vi ser till vad branschorganisationen Svenskt vatten anger. Svenskt vatten genomför investeringsrapporter och ser till hela Sverige och de investeringsbehov som finns. Det är tufft med höjningar, något som är positivt är att vi redan startat eller genomfört en rad nya investeringar; vatten- och avloppsprojektet Östra länken och ett nytt vattenverk i Gäddvik som togs i bruk 2015. Vi är som helhet i bra fas, och dessa stora investeringar har vi gjort i en tid när det kostade lite mindre att göra denna typ av investeringar. Det är tuffare för de kommuner som står inför denna typ av investeringar idag, med dagens räntekostnader. Luleåborna har fått mycket för pengarna tack vare detta, förklarar Petra Viklund.

Vad händer mer under 2024?

– Vi färdigställer delar av Östra länken för att säkerställa ett helt nytt huvudledningssystem genom hela Luleå. Det ger trygghet även för ett Luleå som växer, som kan få välkomna många nya Luleåbor vilket vi hoppas ske med den nya gröna omställningen. Vi ser också att vi kommer att göra stora investeringar för avloppsreningsverken, för att skydda våra vattendrag. Det kommer hårdare krav från EU gällande rening av olika slags vatten- och avloppsområden, exempelvis läkemedel. Vi ser också en miljöpåverkan, vilket leder till att vi behöver utveckla vårt omhändertagande av vatten även i form av snö och att rena dagvattnet för att rädda våra innerfjärdar, berättar Petra Viklund avslutningsvis.