Luleås största avloppsreningsverk, Uddebo i Svartöstaden genomgår nu en rejäl renovering för att fortsätta säkerställa att spillvattnet, det vill säga framför allt vårt avloppsvatten renas – idag och i framtiden. ”Vi ser alltid framåt i flera steg med en strikt ekonomisk hållning, då vi är taxefinansierade”, berättar Erika Broström som är Vatten- och avloppsingenjör på Lumire (ses till höger på bilden ovan). Tillsammans med sina kollegor Anna-Karin Andersson, Projektledare och Håkan Öqvist, Systemingenjör, berättar hon mer om vad det innebär att uppgradera ett verk där tusentals liter vatten strömmar in varje timme.
Erika Broström, Vatten- och avloppsingenjör, varför behövs denna nya uppgradering?
– I ett avloppsreningsverk renas vattnet i flera olika steg, och nu kommer det att bli en ny byggnad, med ett nytt första reningssteg som kallas intagsdel. Detta steg tar bort papper, sand, grus och annat skräp som kommer in med avloppsvattnet. Anledningen till att vi bygger nytt är att den tidigare intagsdelen är från 1960-talet, den börjar bli gammal och har för låg kapacitet och redundans. Begreppet redundans innebär här en slags back up, säger Erika Broström och lägger till:
– Nu får vi en mer effektiv lösning och färre störningar i den totala vattenreningsprocessen då större föroreningar kan elimineras tidigare än med vårt nuvarande upplägg. Förr i tiden stängdes reningsverket av då och då. Så jobbar vi inte längre eftersom det innebär att orenat vatten skulle släppas ut och vi har krav och miljötillstånd att följa. Om orenat vatten släpps ut blir det otrevligt i våra vattendrag och sjöar, våra badplatser riskerar att bli påverkade.
Hur är statusen på reningsverket som helhet?
– Vi har som helhet ett robust reningsverk, de övriga delarna av reningsverket håller fint för de krav som ställs på oss idag. Kraven på rening av spillvatten kommer att skärpas och utökas i framtiden, exempelvis håller vi noga koll på om vi kommer att behöva rena kväve och läkemedelsrester, vilket det inte är krav på än. Att hantera informationsintag, nya lagkrav och egna analyser är viktiga delar av vårt jobb, så vi gör oss beredda för Luleåbornas bästa och den ekologiska mångfalden, förklarar Lumires Projektledare Anna-Karin Andersson.
När är den nya intagsdelen (skissbild, se nedan) klar att ta i drift?
– Planen är att det ska vara klart ungefär 2026, och även här ser vi det på 50 års sikt gällande hållbarhet, även om modifiering kommer att ske under årens lopp, säger Anna-Karin Andersson.
Dessutom byggs en ny nätstation med transformatorer och ställverk (se bild nedan) – varför behövs detta?
– Det handlar om elförsörjningen till reningsverket, även här är det gamla grejor som behöver ersättas. Vi kommer också att få en förbättrad kapaciteten med cirka 50 procent. Syftet är att klara av att hantera den nya intagsdelen men också kommande EU-krav som kräver fler reningssteg. De gamla transformatorerna kyldes ned av olja, de nya är torrisolerade och innehåller inte olja. Det handlar både om att bygga för framtiden men också att skapa större trygghet ifall underhåll och reparation skulle behövas. Livslängden för de nya transformatorerna är cirka 40 – 50 år, och är alldeles strax klart för drifttagning, berättar Håkan Öqvist, Systemingenjör på Lumire.
Hur hänger saker och ting ihop – varför är detta viktigt för alla Luleåbor idag och i framtiden?
– Ingen vill ha stopp i rören hemma i badrummet, och skulle vi inte ha avloppsreningsverk skulle allt hamna i naturen och vattendragen. Vi uppnår en cirkularitet tack vare att vi renar, och förädlar slammet till biogas vilket exempelvis LLTs bussar drivs på, och biogas är mycket mer miljövänligt än många andra drivmedel. En långsiktig målsättning är att vi ska vara självförsörjande gällande energiförbrukning för vårt avloppsreningsverk. Med tanke på de nya industrierna som väntas etablera sig här kan vi tänkas nyttja deras restvärme, för att kunna värma upp områden i vårt avloppsreningsverk, till exempel våra rötkamrar. För oss själva handlar det om en utmaning om att knyta ihop det gamla med det nya, eftersom vi har drift dygnet runt, året om, säger Erika Broström.
Finns det något man kan göra som enskild individ för vårt vatten i Luleå?
– Absolut. Spola bara ner kiss, bajs och toapapper på toa. Och var även noga med vad du häller i övriga handfat, golvbrunnar eller diskho. Tänk på att aldrig spola ner farliga kemikalier, gifter eller medicin och var även sparsam gällande den totala vattenkonsumtionen – allt ska renas och det kräver energi och olika slags resurser och kemikalier, tipsar Anna-Karin Andersson avslutningsvis.