Slutfas i PFAS-projekt – testresultat och betalnings­­vilja

PFAS – ett samlingsnamn för ämnen som finns i en rad saker, från stekpannor till solkräm som används frekvent av människor över hela världen. Dess vattenavstötande egenskaper är eftertraktade men idag vet vi att baksidan är att PFAS-ämnen också skapar en miljö- och hälsofara för vår miljö, då ämnet är extremt svårnedbrytbart. Lumire har deltagit i ett projekt från Formas vid namn ”Att förstå och hantera PFAS-utmaning” tillsammans med LTU som innehållit två delar – frekvent provtagning av avloppsvatten och slam på Uddebo avloppsreningsverk och en konsumentundersökning gällande allmänhetens medvetenhet om PFAS och dess betalningsvilja för att köpa produkter utan PFAS. Lumires vatten- och avloppsingenjör Erika Broström berättar mer:


– Ett spännande, multidisciplinärt projekt som är komplext. Den ena delen har handlat om en omfattande undersökning där Linda Wårell och Kristina Ek, båda biträdande professorer i nationalekonomi på LTU, presenterat resultat som är baserade på 2000 enkätsvar; 1800 från ett nationellt urval och 200 från Luleå. Syftet var att lära mer om människors kunskapsnivå gällande PFAS och hur betalningsviljan ser ut gällande att göra medvetna val, säger Erika Broström och fortsätter:

– Den andra delen handlar om vilken belastning som finns av PFAS som kunnat påvisas via provtagning på avloppsverket Uddebo, som genomförts av LTU tillsammans med oss på Lumire. Vår del har bestått av att vi tillhandahållit vatten och deltagit som medsökare i projektet.

Projektet startade i december 2021 och när det gäller provtagning av slam och vatten har dessa genomförts regelbundet mellan februari 2022 och januari 2023.

– Vi upplever att det är ovanligt att ta så frekventa prover, det är en lång provserie – för att vara provtagning av PFAS – vilket inte återfinns på så många andra orter, förklarar Erika Broström

Varför är det viktigt för Lumire att delta?

– Det ger oss kunskap om vårt nuvarande läge gällande PFAS närvaro i vatten och slam i Luleå, något som också ger oss kunskap inför eventuella framtida lagkrav. Dessutom handlar det om att vi vill bidra till forskning i stort – det är inte bara viktigt för oss i Luleå och på Uddebo, det ger input till hela världen. Att det finns dataunderlag som vi och andra kan ha nytta av.

Nu har en slutredovisning av LTU-studentens Moa Sjöbergs exjobb med fokus på att sammanställa och utvärdera provtagningarna genomförts:

– En jättebra redovisning och det mest intressanta kanske är snösmältningen, som visar att PFAS inte bara kommer via avloppsvattnet, utan också via det som läcker in i systemet. Det är ju väldigt svårt att påverka. En annan parameter som var intressant var att lakvatten från deponi är påverkat, vilket är något som kan benämnas som en punktkälla och som vi därmed kan försöka rena lokalt, vilket i sin tur minskar belastningen av PFAS på Uddebo avloppsreningsverk då lakvattnet leds dit. 

Vilken utveckling vill du se?

– Ett totalförbud av PFAS – så det inte tillkommer mer. Idag ackumuleras dessa ämnen och snurrar runt. Det finns förslag från EU som klubbades i februari, där 200 PFAS-ämnen ska förbjudas vilket är positivt. Men det finns mer än tio tusen olika ämnen inom gruppen PFAS. Rent reningstekniskt vore det förstås intressant att titta på olika lösningar, funderar Erika Broström.

Projektets andra del handlar om den undersökning som genomförts gällande människors kunskapsnivå och betalningsvilja. Resultatet visar att det är relativt små skillnader mellan olika grupper av människor; yngre, äldre, kvinnor respektive män när det kommer till kännedom om i vilka produkter PFAS kan tänkas förekomma. När det kommer till betalningsviljan för att undvika PFAS i exempelvis solkräm, något som är aktuellt nu när sommaren och solen är här, visade undersökningen att de allra flesta respondenter är villiga att betala mer för solkräm utan PFAS – något som också hängde ihop med kunskapsnivån. ”En rimlig tolkning är att de som känner till hur vanligt PFAS är, har också mer kunskap om PFAS och dess negativa effekter och är därför villiga att betala mer för att undvika ämnen”, förklarar Linda Wårell och Kristina Ek, båda biträdande professorer i nationalekonomi (ses på bilden nedan) i rapporten.