Ändrad tömningsdag v25
Se driftinformation >>

”Vi vill bygga en attraktiv stad, inte bara byta ut rör”

Östra länken, Luleås största vattenförsörjningsprojekt går nu in på tionde året. Starten gick 2014 och målgången börjar skymta men det dröjer till 2026 innan projektet – om inga ändringar sker – får sitt slut. Ett projekt som inte bara skapat nya rörsystem under jord utan också haft medarbetare med en visionär syn på hur marken vi går på inte bara återställs utan helst förbättras. Som bjudit in arkitektbyråer för att designa pumpstationer med estetik och funktion.  ”Östra Länken skapar en tryggare vattenförsörjning för Luleå”, säger Lumires projektledare Stefan Lindqvist. Vi fick en pratstund med tre nyckelpersoner som levt med projektet under lång tid; Yvonne Stålnacke som idag är styrelseordförande för Lumire och som var kommunalråd i Luleå då projektet startade, samt Stefan Lindqvist som är projektledare och Malin Suneson, projektchef på Lumire (bild nedan).


Berätta – vad är egentligen Östra länken i Luleå?

– Ett infrastrukturprojekt med fokus på vattenförsörjning och avloppshantering, en förutsättning för allt som händer i Luleå med gröna industrisatsningar – även om det inte var därför det en gång startade. Visst, vi visste att vi ville bli fler, men att vi startade Östra länken handlade en hel del om att bostadsområdet Kronan skulle byggas och utvecklas. Vi visste också att många av våra rör under mark började vara gamla men framförallt var kapaciteten en begränsning för vidare stadsutveckling, och att vi behövde förnya våra vatten och avloppsledningar i staden. Namnet handlar om att huvudledningarna gick förut genom centrala stan, nu flyttades till östra sidan av stan – Skurholmen, Kronan och Lövskatan. För en Luleåbos perspektiv handlar Östra länken-projektet en slags försäkring för att vi ska ha gott vatten, berättar Stefan Lindqvist som är projektledare.

Lumires styrelseordförande och dåvarande kommunalråd Yvonne Stålnacke (sittandes) träffas för att se bakåt och framåt med Lumires Stefan Lindqvist, projektledare och Malin Suneson, projektchef.

Vad gör att en kommun beslutar sig för att genomföra ett sådant enormt penga- och resurskrävande projekt? Att bestämma sig för att tidpunkten är rätt?

– Om vi hoppar sådär 12-14 år tillbaka i tiden, innan projektet startade handlade det framför allt om modiga tjänstemän, som lyfte förslaget. Som såg att det var viktigt, både för att systemet var gammalt och begränsad kapacitet men också för att redan då ville vi kunna låta staden växa med många fler invånare. Så hade vi också modiga politiker som vågade ta beslutet. Det var stora kostnader, det stod helt klart men det var ändå en ganska enkel process och enighet bland de olika partierna i kommunen vid den tiden. Just då, vid 2011 fanns det ett antal kommuner som hade problem med bakterier i sitt vatten. Vi träffade dem och blev än mer beslutsamma att vi behövde säkra en bra vattenkvalitet. Luleåborna har varit otroligt tålmodiga med allt byggande som skett runt om i staden och vi arbetade en hel del med att berätta, kommunicera om det som hände – både faktiska planer och visionära bilder, minns Yvonne Stålnacke och Malin Suneson lägger till:

– Så hade vi också modiga politiker som vågade ta beslutet.

Att förstora själva basen eller ”ryggraden” i rörsystemen är en förutsättning för att Luleå ska kunna växa och utvecklas i flera olika riktningar. Tack vare att projektet startade 2014, är Luleå kommun väl i fas med den utveckling som nu bankar på dörren, inte minst i och med industrisatsningarna. På senare tid har det pratats om att vatten- och avloppstaxorna höjs i Luleå, något som sker inom många kommuner i Sverige.

– Hållbar vattenförsörjning måste få kosta, säger Yvonne Stålnacke.

På bilden ovan ses representanter från Luleå kommun och NCC, tillsammans med Yvonne Stålnacke (ses näst längst till höger).

Östra länken har idag cirka 80 personer som jobbar inom projektet. Hur är det att leda ett så stort och långvarigt projekt?

– Det fanns ett tydligt direktiv gällande att ta hänsyn till samarbete, samverkan, se till ekosystemtjänster och ta tillvara på olika kompetenser i projektet. Här samsas Lumire och Luleå kommun med partners som NCC exempelvis och vi har sett till god ekonomi – även på lång sikt, förklarar Malin Suneson som är projektchef. Stefan Lindqvist som är projektledare säger angående projektet:

– Vi vill bygga en attraktiv stad, inte bara byta ut rör. Vi har också varit noga med att analysera de olika områdena i Luleå, och tagit experthjälp för att se till de naturvärden som finns. Det har gjort att vi har vant oss att arbeta på detta vis, och att vi tar hand om framfarten på ett varsamt sätt. Vi tar hänsyn till platsens förutsättningar och har en stor förståelse för människorna som rör sig i ett visst område. Vi vill göra så gott vi kan för att inte upplevas som störande i vardagen även om vi förstår att det blir en påverkan.

Nämn fem höjdpunkter från projektet:

  • Skurholmsfjärden – där har vi höjt områdets attraktivitet, och här fanns inte heller så höga naturvärden vilket gjorde att man kunde göra större förändringar. Inte bara gå tillbaka till att återställa som förut. Utan kanske förfina, göra nytt och bättre (skissbild ses nedan)
  • Att vi vann årets bygge 2018, att vi kunde göra så fint även uppepå marken. Läs gärna mer Östra länken är Årets bygge 2018 – Vårt Luleå (vartlulea.se)
  • Tuna strand – här har vi hållit oss naturnära och tagit väl hand om de höga kulturvärden och naturvärden som man funnit vid inventering, vi har också sett till att mer belysning har kommit på plats
  • Den nya Midgårdsrondellen. Tidigare känd som en flaskhals, och ofta svår att ta sig ut. Här gjorde vi en undersökning och tittade på olika alternativ, och simulerade trafiken. Tack vare denna såg vi att den nya lösningen blir bra, och funderade på om det skulle bli en svårighet att ha två rondeller, eller cirkulationsplatser som det egentligen heter, så nära varandra? Det visade sig gå utmärkt bra, även om vi fick fundera över hur gång och cykelvägar skulle byggas i harmoni tillsammans med biltrafiken. Vi har fått många positiva kommentarer från medborgarna, vilket är otroligt roligt
  • Att vi är en lärande organisation – det är många som jobbat länge inom projektet, både yrkesarbetare och tjänstemän. Vi har fått till en stabil organisation över tid, inte minst genom att flera personer har fått chansen att byta roll inom projektet. Folk har på så sätt kunna utvecklas utan att för den del behöva byta arbetsgivare eller projekt. De nya som kommit in i projektet har fört med sig nya perspektiv och idéer, friska fläktar.
Bild över Skurholmsfjärden för att gestalta den utveckling som skulle komma att ske. Bildcredd: Projekt Östra länken

Vilka utmaningar har ni mött?

– Ett exempel skedde för några år sedan. Som så ofta hade vi varit ute på samråd för att ta in synpunkter och visa hur arbetet var tänkt att ske framöver. Det visade sig sedan att det inte fungerade med framtidsplanerna hos de företag som fanns i området vilket gjorde att nya samtal och förhandlingar behövde genomföras med nya planer och förfarandesätt. En annan utmaning är att även om vi genomfört rigorösa, exempelvis geotekniska undersökningar för en viss plats är det inte alltid verkligheten stämmer överens med kartan. Allt kan vi inte veta eller se i förväg. Då handlar det om inställning och omställning, som gör att det inte påverkar vår tidplan eller pengarna som helhet. Här har vi samverkansformen med partnering som varit guld värt, att vi försöker hålla nere kostnader och lär oss tillsammans och har kontinuerlig erfarenhetsutbyte. Vi brukar prata om att ”varje krona räknas”, vilket förstås handlar om pengar men också trädkronor för att se till fler värden, fler perspektiv, förklarar Malin Suneson.

Vad sker i projektet i år?

– Vi har byggt Luleås största pumpstation som ska tas i drift, som finns vid Arontorpsviken vid Örnäset, på väg mot Svartöstan. Förutom Svartöstan kommer vi också att befinna oss på Hertsön, där en hel del är klart. Där handlar det om att bygga klart med alla ledningar som krävs. Vissa delar kan ta lång tid, och här handlar det om att få alla pusselbitar rätt och i rätt tid. Vi kommer också att testa en ny teknik i Luleå som kallas mikrotunnelborrning, vi ska borra oss under en bangård och 14 järnvägsspår i Svartöstan så det blir en spännande utmaning. Vi har gjort noggranna undersökningar och planen är att starta i maj. Mycket handlar om att nu alltmer koppla ihop – de nya mot de gamla befintliga systemen, berättar Stefan Lindqvist.

Två år kvar till 2026. Vad kan sägas om den tid som är kvar?

– Det beror lite på vilka val vi gör framöver, som påverkas av vad som sker runt om i stan i andra utvecklingsprojekt. Vi jobbar med olika parter och påverkas även av andras beslut. Vi ser att vi går mot avslutningsfas, mot 2026 och det känns spännande och något som är positivt redan nu är att vi har klart med en betydligt tryggare vattenförsörjning. Vi har också möjliggjort för utbyggnation på Hertsöfältet, och vi ger trygghet både för dagens Luleåbor och för de som förhoppningsvis flyttar hit under kommande år, säger Malin Suneson avslutningsvis.

(Bildcredd projektbilder: Östra länken projekt. Foto på Yvonne Stålnacke och represententer från Luleå kommun och NCC; Susanne Lindholm).