Inspiration
Visste du att det uppstår nästan 500 kilo hushållsavfall från varje person – varje år! I Sverige är vi generellt duktiga på att återvinna vårt avfall. Men jordens resurser är begränsade och vi behöver klättra högre upp i avfallstrappan. Det skulle behövas över 4 jordklot om hela jordens befolkning skulle ha samma levnadsvanor som majoriteten i Sverige.
Konsumtionen ökar, vilket gör att mer och mer avfall produceras. Det räcker därför inte med att återvinna, vi måste kliva upp längs avfallstrappan, vilket innebär att återanvända och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen av varor.
Att minimera och minska avfallet ger många positiva effekter, både för dig, din plånbok, klimatet och miljön. Allt avfall har en gång varit nya produkter. För att producera dem krävdes råvaror, energi och kemikalier. Den största miljöpåverkan under en produkts liv sker i de flesta fall vid tillverkningen.
Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och som styr hur avfallet ska tas om hand. Avfallstrappan består av fem steg och visar i vilken ordning det ur miljösynpunkt är bäst att hantera avfallet. Ju högre upp i trappan, desto bättre för miljön.
1. Förebygg och minimera avfall – Bäst för miljön
Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår! Genom att köpa mindre, laga saker istället för att slänga och använda flergångsprodukter kan vi minska mängden avfall från början.
2. Återanvänd – Ge saker ett nytt liv
Om du inte behöver något längre, kan någon annan ha nytta av det! Skänk, sälj eller byt bort kläder, möbler och prylar istället för att kasta dem.
3. Materialåtervinna – Gör nytt av gammalt
När något inte kan användas längre ska det återvinnas. Plast, glas, papper och metall kan smältas ner och bli nya produkter. På så sätt sparar vi både energi och naturresurser.
4. Energiåtervinna – Sista utvägen för restavfall
Om avfallet inte kan återanvändas eller återvinnas, kan det brännas och bli fjärrvärme och el.
5. Deponera – Sämst för miljön
Det allra sista steget är deponi, vilket betyder att avfallet hamnar på det vi förr kallade soptipp. För en del material är det enda alternativet deponi. Ett exempel på ett sådant material är asbest, ett mineral som tidigare användes i eternitplattor och andra byggvaror.
Ta vara på maten
Att köpa mat och sedan slänga den är lika galet som det låter. För att producera livsmedel används stora mängder vatten, energi, konstgödsel och kemikalier. Om vi minskar svinnet kan maten räcka till fler utan att öka påverkan på klimat och miljö.
Ett enkelt recept på hur du minskar ditt matsvinn
1. Kolla vad du har hemma och planera inköpen innan du handlar.
2. Laga och servera lagom mycket mat.
3. Förvara maten rätt och använd resterna.
4. Lita på dina sinnen – lukta, smaka och känn istället för att slänga sånt som passerat bäst före-datum.
Livsmedelsverket har beräknat att ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kr per år på att minska sitt matsvinn. Få fler tips om hur på: livsmedelsverket.se
Återanvänd och laga
I en tid av överkonsumtion och slit-och-släng-kultur är det viktigare än någonsin att tänka om och välja mer hållbara alternativ. Genom att återanvända och laga istället för att slänga och köpa nytt, kan vi minska vår miljöpåverkan, spara pengar och förlänga livslängden på de saker vi redan äger.
Varje år produceras enorma mängder avfall, mycket av det helt i onödan. Genom att laga kläder, reparera elektronik och återanvända möbler minskar vi mängden avfall. Dessutom minskar vi behovet av nyproduktion, vilket sparar viktiga naturresurser som vatten, energi och råvaror.
Att återanvända och laga ger också möjlighet att skapa något unikt. Möbler kan slipas och målas om, kläder kan sys om eller dekoreras och gamla prylar kan få nytt liv med lite kreativitet. Genom att reparera och uppdatera saker kan vi ge dem en personlig prägel och samtidigt minska vårt beroende av massproduktion.
Välj andra hand i första hand
Om möjligt välj begagnat när det kommer till att förnya ditt hem eller garderob. Att använda andra hand i första hand när det gäller att möblera hem och köpa kläder är ett hållbart och resurseffektivt val som minskar miljöpåverkan och bidrar till en cirkulär ekonomi.
Här är några viktiga anledningar till varför detta är ett bra val:
- Att köpa begagnat minskar behovet av nyproduktion, vilket sparar på naturresurser som vatten, energi och råmaterial.
- Genom återbruk och återanvändning förlängs livslängden på produkter, vilket minskar mängden avfall som går till energiåtervinning.
- Textilindustrin och möbelproduktion är resurskrävande och orsakar höga utsläpp av växthusgaser. Att köpa begagnade kläder och möbler minskar efterfrågan på nytillverkning och därmed utsläppen av koldioxid.
- Begagnade möbler och kläder är oftast billigare än nya, vilket gör det möjligt att spara pengar samtidigt som man gör ett hållbart val..
Använd flergångsprodukter
Att välja flergångsprodukter istället för engångsartiklar är ett effektivt sätt att minska avfall, spara naturresurser och minska sin klimatpåverkan. Vår konsumtion har en stor inverkan på miljön, men genom att byta till hållbara alternativ kan vi göra en positiv skillnad för både naturen och framtida generationer.
Engångsprodukter som plastbestick, pappersmuggar och plastpåsar används bara en kort stund men kan ta hundratals år att brytas ner i naturen. Genom att använda flergångsprodukter, som tygpåsar, rostfria vattenflaskor och återanvändbara matlådor, minskar vi avfallsmängderna.
Att använda flergångsprodukter är ett enkelt steg mot en mer hållbar livsstil. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för miljön och bidra till en framtid där resurser används smartare och avfallsmängderna minskas.
Lätt att komma igång
- Plastflaskor → Rostfri eller glasflaska
- Engångsmuggar → Egen termos eller kaffemugg
- Plastpåsar → Tygkasse eller nätpåse
- Plastfolie → Bivaxdukar eller återanvändbara matlådor
Bli textilsmart
Kläder och textilier är en viktig del av vår vardag, men modeindustrin är en av världens mest resurskrävande och förorenande branscher. Att bli textilsmart innebär att vi minskar vår konsumtion, använder kläder längre och ser till att de återanvänds eller återvinns när vi inte längre behöver dem. Genom att göra medvetna val kan vi spara både pengar och miljö.
Använd dina kläder längre
Det mest hållbara plagget är det du redan äger! Genom att ta hand om dina kläder och använda dem längre minskar du behovet av nyproduktion och sparar värdefulla resurser.
✔ Tvätta mer sällan och i lägre temperaturer för att minska slitaget.
✔ Laga och reparera trasiga kläder istället för att slänga dem.
✔ Byt, låna eller hyr kläder vid behov istället för att köpa nytt.
Välj andra hand i första hand
Second hand i första hand är en självklarhet för många, ett måste för andra och uteslutet för vissa personer. Second hand och vintage är smarta val för både plånboken och planeten. Genom att köpa begagnat minskar du efterfrågan på nyproduktion och ger kläder ett längre liv.
Sköt om dina kläder
Återvinn och skänk bort textilier du inte längre behöver
Från och med den 1 januari 2025 blir det obligatoriskt för alla invånare och konsumenter inom EU att sortera ut sina textilier. Det blir förbjudet att slänga textilier i restavfallet. Detta initiativ syftar till att minska mängden textilavfall som går till förbränning och att öka både återanvändning och i förlängningen materialåtervinning.
I Luleå ska hel och trasig textil lämnas på återvinningscentralerna Risslan, Antnäs, Sunderbyn och Råneå samt Returpunkt centrum. Hel textil som kan användas vidare kan fortsatt också skänkas till exempelvis Röda Korset, Rädda Barnen eller annan organisation som tar emot hel textil.
Klädbytardagar
Vill du förnya din garderob på ett hållbart sätt? Delta i Luleå Miljöresurs och Naturskyddsföreningens klädbytardagar och byt kläder istället för att köpa nytt! Genom att byta istället för att konsumera minskar vi textilavfall, sparar resurser och gör en insats för miljön.
Ta med hela och rena plagg du inte längre använder och byt dem mot något nytt (för dig). Ett enkelt och roligt sätt att ge kläder nytt liv och bidra till en mer cirkulär konsumtion.
Hållbar vattenanvändning
Vatten är en förutsättning för allt liv, världens viktigaste livsmedel och en av våra stora klimatutmaningar. Ändå tar vi det för givet. Genom att till exempel stänga av kranen under tandborstningen, fylla tvättmaskinen och ta en dusch istället för ett bad kan vi alla spara massor av vatten – vår allra viktigaste naturresurs.
Klimatförändringar påverkar
Framöver kan vi räkna med ett varmare somrar och blötare vintrar. Vi måste vara beredda på längre torrperioder men också fler häftiga skyfall. Under den varma perioden på året, då växterna frodas, tar de upp mycket vatten. En förlängd växtsäsong gör därför att den mängd regnvatten som silas ner i marken och bildar grundvatten minskar. Kraftigare skyfall och ökade temperaturer påverkar även vattenförsörjningen och kvaliteten på vattnet i de sjöar som förser oss med dricksvatten.
Tips för att spara vatten i vardagen:
Tvätta smart
En tvättmaskin drar ungefär 50 liter vatten vid en enda tvätt, oavsett om den är full eller halv. Genom att tvätta smart sparar du på vattnet. #hållbarvattenanvändning
Droppande kran
En droppande kran kran förbruka 55 liter vatten per dygn. Vattnet från en droppande kran motsvarar 11 fyllda badkar på en månad. Det är vatten som droppar bort helt i onödan. Kolla din kran och byt packning om den läcker, så är du med och sparar på vår allra viktigaste naturresurs.
Stäng kranen när du borstar tänderna
Det rinner ungefär sex liter vatten per minut ur kranen. Ett hushåll på fyra personer som borstar tänderna två minuter, två gånger om dagen, kan spara nästan hundra liter vatten – bara genom att stänga av kranen under tandborstningen.
Samla regn
Växter gillar regn. Samla regnvatten i en tunna och vattna med kanna, så sparar du på vattnet. Vattna tidig morgon, sen kväll eller på natten så att inte vattnet dunstar bort. Genom att vattna smart sparar du på vatten. Du som har trädgård kan ställa ut en vattentunna och samla regnvatten, istället för att vattna med vårt viktiga dricksvatten.
Toalett-vett
Avloppsreningsverkets uppgift är att ta hand om vanligt hushållsspillvatten, det vill säga vatten ifrån toalett, dusch och diskmaskin. Toalettpapper är med andra ord det enda som får spolas ner – tillsammans med kiss och bajs förstås.
Ett vanligt missförstånd är att hushållspapper, näsdukar, servetter, tvättlappar och liknande går bra att spola ner i toaletten, eftersom du ju får spola ner toapapper. Men hushållspapper är gjort för att kunna suga upp vatten. Så när det spolas ner i toaletten löses det inte upp utan suger istället åt sig vattnet och sväller. Pappret blir på så sätt till proppar i ledningarna.
Biltvätt
Det bästa sättet att skona miljön och vårt gemensamma vatten är att tvätta bilen på en biltvättanläggning eller i en gör-det-själv-hall. Vid dessa anläggningar renas tvättvattnet innan det släpps ut.
Även om alltfler ser till att tvätta sin bil på en biltvätt eller liknande ställe sker alltför många biltvättar direkt på gatan. Det innebär att olja, giftiga tungmetaller och asfaltsrester rinner rakt ut i våra vattendrag, sjöar och hav och kan i värsta fall nå de badstränder och badvatten vi har i Luleå. Våra dagvattenledningar är byggda för att leda bort regnvatten från våra vägar och övrig mark. Det finns normalt ingen rening för kemikalier och annat i dagvattenledningarna utan allt vatten rinner tillsammans med föroreningarna ut i sjöar och vattendrag.
