Under hösten har Lumire genomfört en plockanalys, en undersökning där innehållet i invånarnas avfall studerats för att se hur stor andel som hamnar i rätt avfallskärl. En undersökning som genomförs inom många kommuner runt om i landet år efter år, och där även Pireva i Piteå och Bodens kommun deltagit. När Lumire genomförde plockanalysen har man studerat avfall från såväl flerbostadshus som stadsnära villor samt villor på landsbygd. Nu står det klart hur Luleåbornas förmåga står sig mot övriga kommuner och visar sig vara snäppet bättre än snittet för övriga Sverige. Lumires Per-Anders Adolfsson och Elin Fredriksson, (bilden) båda inom avdelningen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö berättar mer:
Varför väljer Lumire att genomföra en plockanalys?
– Vi ser idag ett ökat fokus på insamling av allt avfall som skapas i vår omgivning. Farligt avfall, ökande kvalitetskrav på avfall till behandling och återvinning samt nya insamlingssystem för förpackningar och returpapper är bara några exempel, säger Elin Fredriksson och fortsätter:
– För att skapa oss en bild av hur det fungerar just nu i vår kommun har vi genomfört en plockanalys där vi helt enkelt tittar närmare på vad människor lagt i det bruna respektive gröna avfallskärlet.
Det bruna kärlet ja, berätta mer om vad matavfallet används till – varför är det smart att sortera vårt matavfall?
– När du som boende i Luleå kommun kastat ditt matavfall i det bruna kärlet och detta tömts av Lumires sopbil, körs det vidare till Sunderby avfallsanläggning för omlastning. Därifrån transporteras det sedan till en anläggning i Boden för rötning och omvandling till biogas, en samverkan mellan kommunerna. Biogas kan därefter exempelvis förädlas till fordonsgas. Därför är det smart att sortera så att vi på ett hållbart sätt kan ta till vara på resurserna från avfallet, förklarar Per-Anders Adolfsson.
Vad händer med restavfallet, som tidigare kallats brännbart?
– Det avfall som slängs i restavfallskärlet går till en förbränningsanläggning i Boden där energin från förbränningen tas till vara och omvandlas till fjärrvärme och el.Det som ska lämnas som restavfall bör inte bli så mycket men kan vara till exempel fönsterkuvert, tandborstar, blöjor, våtservetter och kattsand – sådant som blir kvar när allt annat har sorterats efter respektive avfallstyp, säger Elin Fredriksson.
Den näst senaste undersökningen genomfördes 2015 och Luleåborna har generellt blivit lite bättre på att sortera på rätt sätt. Berätta mer!
– Det vi ser genomgående för hushållen i Luleå kommun är att matavfallet som samlas in nu har blivit ”renare” jämfört med år 2015, det vill säga att det inte slängs så mycket annat än just matavfall i det kärlet. Varför det är viktigt att det endast är matavfall som kastas, är för att den vidare förädlingen till biogas ska fungera, berättar Elin Fredriksson och lägger till:
– Dock ser vi att det finns mer matavfall att samla in som idag hamnar i kärlet för restavfall, det som tidigare benämndes som brännbart. Den senaste plockanalysen visar att ca 0,7 kilogram matavfall per hushåll och vecka hamnar i restavfallet, vilket motsvarar 18 procent av soppåsens innehåll i vikt.
När det gäller kärlet för matavfall kan man se att det som slängs rätt är cirka 94 procent. Det som sorteras fel generellt är framför allt blöjor, kattsand och förpackningar av papper och plast. Dessutom kastas en del onödigt matavfall i kärlet för matavfall, det vill säga mat som hade kunna ätas.
För restavfall som går till förbränning syns en liten förbättring sedan förra mätningen, men inte i samma grad som för matavfall då kärlet för restavfall endast består till 43 procent rätt sorterat avfall. Något som påverkat resultatet i positiv riktning är att mängden förpackningar och tidningar minskat något i restavfallet, dock utgör detta fortfarande 30 procent av hushållens avfallspåse som i stället hade kunnat materialåtervinnas.
Så hur står sig Luleåborna mot övriga Sverige? I branschorganisationen Avfall Sveriges senaste rapport Svensk Avfallshantering 2021 framgick att över 60 procent av det som läggs i hushållens soppåse, alltså som restavfall, skulle kunna materialåtervinnas eller behöva omhändertas på annat sätt. Här ingår bland annat matavfall, förpackningar och returpapper. Enligt Lumires senaste plockanalys hamnar denna siffra på 57 – 58 procent vilket innebär att Luleåborna är några procent bättre än genomsnittet.
Varför har Lumire valt att studera hur det ser ut för de som bor i flerbostadshus respektive villor som är stadsnära alternativt på landsbygden?
– När man gör en plockanalys kan det vara intressant att se hur det ser ut i olika delområden utifrån bebyggelsetäthet och befolkningsandel för att få en så rättvis bild av källsorteringsgraden, det vill säga hur stor andel av ett visst avfallsslag som sorterats ut i Luleå kommun. Vi har också velat se om närheten till en återvinningscentral och, eller återvinningsstation påverkar sorteringsgraden, det vill säga andelen som är rätt sorterat, och det är därför vi valt att göra just denna uppdelning, säger Per-Anders Adolfsson.
Per-Anders, du nämnde att närheten till återvinningsstationer och återvinningscentraler kan påverka sorteringsgraden. Vad kan sägas om det som borde ha lämnats på någon av dessa anläggningar?
– I kärlet för restavfall ser vi en ökning i år jämfört med 2015 av mängden avfall som egentligen ska lämnas på återvinningscentralen, som trädgårdsavfall och porslin. Ökningen ser man framför allt för de som bor stadsnära, såväl villor som flerbostadshus. För boende inom landsbygd som har längre till närmaste återvinningscentral ser vi en marginell minskning, vilket kanske är oväntat att det inte är tvärtom.
Generellt kan sägas att om alla förpackningar sorterades ut skulle sorteringsgraden öka 30 procent, vilket skulle göra oss bäst i Sverige. Varför sker inte detta tror ni?
– Enligt Avfall Sveriges senaste presentation ”Kommunalt avfall i siffror 2021” kan man se att mängden felsorterade förpackningar och returpapper, det vill säga den mängd som hamnar i restavfallet är lägre vid fastighetsnära insamling jämfört med kommuner som inte infört fastighetsnära insamling för alla, även villor. Varför så många förpackningar hamnar fel? Kanske är det fortfarande oklart vad som menas med en förpackning, eller också handlar det om att man upplever tidsbrist eller brist på ork att sortera rätt, funderar Per-Anders Adolfsson.
Många Luleåbor är intresserade och vill göra rätt. Vilka små förändringar kan göra stor skillnad?
– Om vi ska välja ett tips, skulle vi bli väldigt nöjda om vi alla såg till att sortera förpackningar på rätt sätt. Då blir vi bäst i Sverige, säger Elin Fredriksson avslutningsvis.