Kontroll av vårt dricksvatten
Vi människor behöver dricka vatten varje dag, och det är också vårt mest kontrollerade livsmedel, med många och högt ställda krav som måste uppfyllas.
I Luleå har vi dricksvatten som är av hög kvalitet. Livsmedelsverket är den myndighet som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter gränsvärden för olika ämnen. I dricksvattenföreskrifterna, som grundar sig på gemensamma EU-regler, finns angivet hur ofta prov ska tas och vad som ska analyseras vid vattenverket och ute på ledningsnätet.
Som övergripande regel säger Livsmedelsverket att allt dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. Som stöd för oss dricksvattenleverantörer har man preciserat kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten i föreskriften som förkortas SLVFS 2001:30. Föreskriften innehåller listor över parametrar som skall analyseras och gränsvärden som inte får överskridas.
Mjukt och hårt vatten
Vattnets hårdhet har betydelse för hur mycket tvättmedel, schampo, tvål och diskmedel du behöver använda. I Luleå har vi generellt mjukt vatten men i vissa av byarna bedöms vattnet som medelhårt. Överlag gäller att för mjukare vatten kan du också använda en mindre mängd tvättmedel, schampo, tvål och diskmedel vilket minskar belastningen på våra reningsverk vilket är bra för vår miljö.
Hur hårt vattnet är beror på dess innehåll av kalcium och magnesium. Vatten med hög halt av dessa ämnen kallas för hårt vatten. Vattnets hårdhet mäts i dH, så kallade tyska grader.
Här nedan redovisas hårdhet, pH och alkalinitet på vattnet från de olika vattenverken i Luleå kommun.
| Vattenverk: | Hårdhet (dH): | pH-värde: | Alkalinitet (mg/l): |
|---|---|---|---|
| Gäddvik¹ | 3,8 | 8,2 | 68 |
| Råneå | 4,2 | 8,1 | 54 |
| Brändön | 0,4 | 8,2 | 188 |
| Högsön | 5,0 | 8,6 | 138 |
| Jämtön | 2,1 | 8,1 | 71 |
| Klöverträsk | 6,2 | 8,5 | 193 |
| Niemisel | 4,0 | 8,4 | 98 |
| Strömsund | 2,6 | 8,3 | 135 |
| Ängesbyn | 1,8 | 8,0 | 66 |
| Hårdhet (dH): | Benämning: |
|---|---|
| 0 – 2,0 | Mycket mjukt vatten |
| 2,1 – 4,9 | Mjukt vatten |
| 5,0 – 9,8 | Medelhårt |
| 9,9 – 21 | Hårt |
| Över 21 | Mycket hårt |
¹ Gäddviks vattenverk försörjer dig som bor i centrala Luleå, Ale, Alvik, Antnäs, Avan, Bensbyn, Bälinge, Ersnäs, Gammelstad, Kallax, Måttsund, Persön, Rutvik och Sunderbyn.
Analysresultat för dricksvatten i Luleå kommun
Nedan hittar du en översikt av analysresultaten från de kontroller vi genomför regelbundet på utgående dricksvatten från vattenverken i kommunen. Totalt tar vi ca 600 prover årligen för att säkerställa att ditt dricksvatten håller en hög och jämn kvalitet. Proverna analyseras på ett ackrediterat laboratorium och bedöms utifrån Livsmedelsverkets regelverk.
Översikt mikrobiologiska analysresultat för Gäddviks vattenverk
| Parameter: | Enhet: | Gränsvärde: | Medelvärde: | Kommentar: |
|---|---|---|---|---|
| Aktinomyceter | antal/100ml | 100 | <1 | Kan ge lukt och smak och tillväxa lokalt i distributionsanläggningar |
| Antal mikroorganismer vid 22°C | antal/ml | 100 | <1 | Bakterier som normalt finns i mark och sjöar |
| Clostridium perfringens | antal/100ml | påvisad | <1 | Bakterier som normalt finns i sjöar och vattendrag, men kan också betyda påverkan från avlopp |
| Escherichia coli (E. coli) | antal/100ml | påvisad | <1 | Bakterier som indikerar påverkan från avlopp och/eller naturgödsel |
| Koliforma bakterier | antal/100ml | påvsad | <1 | Bakterier som normalt finns i sjöar och vattendrag, men kan också betyda påverkan från avlopp |
Översikt kemiska analyser för Gäddviks vattenverk
| Parameter: | Enhet: | Gränsvärde: | Medelvärde: | Kommentar: |
|---|---|---|---|---|
| Alkalinitet, HCO3 | mg/l | finns ej | 68 | Anger hur stabilt vattnet är i surhetsgrad |
| Aluminium, Al | mg/l | 0,10 | 0,003 | Kan lösas ut ur marken vid låga pH-värden |
| Ammonium, NH4 | mg/l NH4 | 0,50 | <0,004 | Förhöjd halt kan indikera påverkan av gödsel och/eller avlopp |
| Fluorid, F | mg/l F | 1,5 | 0,12 | Finns naturligt i varierande halt i dricksvattnet. Halter upp till gränsvärdet har normalt en positiv effekt på tandstatusen |
| Färg | mg/l Pt | 15 | < 5 | Organiska ämnen (t ex växtrester) och järn- & manganrester kan ge vattnet färg |
| Hårdhet | °dH | finns inte | 3,8 | Läs på tvättmedels-förpackningen för korrekt dosering av tvättmedel. Mjukt vatten är på tvättmedelsförpackningen 0-6 °dH |
| Järn, Fe | mg/l Fe | 0,10 | <0,050 | Kan ge färg och grumlighet. |
| Kalcium, Ca | mg/l | 100 | 23 | Bidrar tillsammans med magnesium till vattnets hårdhet |
| Kemisk syreförbrukning, COD-Mn | mg/l | 4,0 | < 0,8 | Mått på vattnets halt av organiska ämnen |
| Klorid, Cl | mg/l | 100 | 15 | Förhöjd halt kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi eller vägsalt |
| Konduktivitet | mS/m | 250 | 18 | Ett mått på salthalten i vattnet |
| Koppar, Cu | mg/l | 0,20 | < 0,020 | Förhöjda kopparhalter härstammar oftast från fastighetens vatteninstallation och kan ha samband med låga pH-värden |
| Magnesium, Mg | mg/l | 30 | 2,1 | Bidrar tillsammans med kalcium till vattnets hårdhet |
| Mangan, Mn | mg/l | 0,05 | < 0,020 | Kan ge färg och grumlighet |
| Natrium, Na | mg/l | 100 | 8 | Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten |
| Nitrat, NO3 | mg/l | 20 | 0,18 | Förhöjd halt indikerar påverkan från avlopp, gödsel eller andra föroreningskällor |
| Nitrit, NO2 | mg/l | 0,10 | < 0,003 | Förhöjd halt kan indikera påverkan av gödsel och/eller avlopp |
| pH | – | <7,5 och >9,0 | 8,2 | pH bör ligga mellan 7,5 – 9,0. Låga pH-värden medför risk för korrision på ledningar som kan leda till ökade metallhalter i vattnet |
| Sulfat, SO4 | mg/l | 100 | 7 | Förhöjd halt kan påskynda korrision på ledningar. Halter över 200 kan ge smakförändringar och övergående diarré hos känsliga barn |
| Turbiditet | FNU | 0,50 | 0,04 | Grumlighet |
< = mindre än och > = större än
Kompletta analysprotokoll för respektive vattenverk finns dokumenterade och är en offentlig handling, vilket innebär att alla har rätt att ta del av uppgifterna. Om du vill ta del av ett analysprotokoll är du välkommen att kontakta oss på Lumire för en genomgång.
Bedömning av analyser
Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
- Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan nyttjas som dricksvatten
- Bedömningen tjänligt med anmärkning kan indikera hälsomässiga estetiska eller tekniska avvikelser och skall följas upp och åtgärdas
- Bedömningen otjänligt innebär att vattnet inte skall nyttjas som dricksvatten
För att kunna bedöma om vattnet är tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt genomförs ett antal analyser med följande innehåll och syfte:
| Grumlighet | Kallas även Turbiditet. Grumligheten kan utgöras av synliga mycket små partiklar som gör att vattnet ser ut att ha en viss likhet med mjölk. Orsaken till vattens grumlighet är i de flesta fall järnföroreningar eller leror. |
| Lukt | Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter ibland blir motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. |
| Järn | Järn kan komma till dricksvattnet från utfällningar orsakade av korrosionsangrepp på stål- och gjutjärnledningar eller från processkemikalier på vattenverken. Om halterna hos användaren hamnar över gränsvärdet kan färg och smak påverkas. Järn kan dessutom orsaka skador på textilier vid tvätt. Förekomsten av järn medför normalt ingen hälsorisk. |
| Färgtal | Vattnets färg orsakas vanligen av multnande växtdelar vilket kallas humus-ämnen, eller vid förekomst av järn eller mangan. Färgat vatten innebär ingen hälsorisk men färgtalet bör helst vara under 30 för att slippa missfärgning. |
| Kemisk syreförbrukning | COD:MN är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen vilka oftast består av multnande växtdelar, det vill säga humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt och smak. Hög halt kan tyda på föroreningar, COD-halten bör därför vara mindre än 4 milligram per liter. |
| pH-värde | Balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. pH-värdet ligger i allmänhet mellan 5 och 8. Värden under 7 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metall. Låga pH-värden ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Därför är det viktigt att spola ur ledningarna på morgonen när vattnet stått stilla under natten. |
| Konduktivitet | Ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga, denna stiger med ökad salthalt. Ledningsförmågan är i regel mindre än 100 mS/m. |
| Alkalinitet | Ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. |
| Totalhårdhet (dH) | Totalhårdheten anger den gemensamma summan av kalcium och magnesium i vatten. Vatten med låg totalhårdhet kallas mjuka och vatten med hög totalhårdhet benämns hårda. Hårt vatten kan orsaka kalkutfällningar i till exempel diskmaskinen eller ge kalkavlagringar på hushållsmaskiner. Mycket mjukt 0–2,0 dH, Mjukt 2,1-4,9 dH, Medelhårt 5,0-9,8 dH, Hårt 9,9-21 dH. |
| Natrium | Höga halter kan tyda på påverkan från saltvatten. Halter över 100 miligram per liter är anmärkningsvärda. |
| Mangan | Finns ofta i vårt grundvatten. Det ger i huvudsak samma problem som järn. Manganhalten hos användaren bör vara lägre än 0,05 milligram per liter. |
| Aluminium | Kan lösas ut ur marken vid låga pH-värden. Normalt ligger aluminiumhalten under 0,2 milligram per liter. Halter över 0,5 milligram per liter är anmärkningsvärda. |
| Koppar | Förhöjda halter av koppar kan förekomma beroende på utlösning ur ledningar och har ofta samband med ett lågt pH-värde. Kopparhalten får inte överstiga 0,20 milligram per liter, efter en ordentlig spolning. Koppar kan orsaka gröna utfällningar i sanitetsporslin och ibland grön-färgning av hår. Höga halter av koppar kan ha hälsovådliga effekter. För att undvika koppar är det viktigt att spola ur vattnet som varit stillastående i ledningar längre tid, till exempel under natten. |
| Ammoniumkväve (Ammoniumnitrogen) | Förhöjd halt av ammoniumkväve kan tyda på förorening från avloppsvatten. Förhöjda halter förekommer också naturligt med mycket järn eller humus. Halter över 0,5 milligram per liter anses anmärkningsvärda. |
| Nitratkväve (Nitratnitrogen) | Förhöjda halter av nitratkväve kan förekomma i närhet av gödslad mark eller när vattnet är avloppspåverkat. |
| Nitritkväve (Nitritnitrogen) | Halter över 0,005 milligram per liter kan tyda på föroreningar från avloppsvatten, men kan också förekomma naturligt i framförallt borrade brunnar. Vatten med halter över 0,50 milligram per liter är otjänligt och bör framförallt ej ges till barn under ett års ålder. |
| Fosfat-fosfor | Höga fosfathalter kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödsling. Höga fosforhalter kan också ha naturligt, geologiskt ursprung. |
| Fluorid | Halter mellan 0,8 – 1,2 milligram per liter anses ha kariesförebyggande effekter. Vatten med fluoridhalt överstigande 1,5 milligram per liter är otjänligt för matlagning och dryck. Konsumtion av dricksvatten med halter över gränsvärdet under tiden då tänderna anläggs hos barn innebär ökad risk för tandemalj-fläckar vilket kallas fluoros. Vid mycket höga halter över 6 miligram per liter finns risk för fluoridinlagring i benvävnaden, eller osteofluoros, vilket på lång sikt kan påverka benvävnadens hållfasthet. |
| Klorid | Halter över 100 milligram per liter kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 300 milligram per liter kan ge salt smak, dessa höga kloridhalter förekommer vid inläckage av saltvatten. |
| Sulfat | Halter över 100 milligram per liter kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 200 milligram per liter kan ge smakförändringar och övergående diarré hos känsliga barn. |
| Radon | Radon utgör troligen en större hälsorisk än man tidigare trott. Radonhalten i vattnet bör vara under 100 becquerel per liter. Om halten går över 500 becquerel per liter bör det inte användas till dryck och matlagning för barn under fem år utan att man först kokar vattnet, eller vispar det kraftigt i minst tre minuter. Om halten går över 1000 becquerel per liter betyder det att vattnet är otjänligt och då bör man inte använda det till dryck eller livsmedelshantering. |
Förutom kemiska analyser genomförs också mikrobiologiska analyser:
| Odlingsbara mikroorganismer vid 22°C bedömt under tre dygn, så kallade heterotrofa bakterier: | Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier är mindre än 100 colony forming units, vilket betyder kolonibildande enheter på svenska och förkortas cfu per milliliter bedöms vattnet som tjänligt medan 100 cfu/milliliter eller mer ger bedömningen tjänligt med anmärkning. Förhöjda värden kan bero på förorening eller på otillräcklig vattenomsättning. |
| Långsamväxande mikroorganismer vid 22°C bedömt under sju dygn, med benämningen heterotrofa bakterier: | Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier är mindre än 5000 per milliliter bedöms vattnet som tjänligt. Halter som går över 5000 per milliliter ges bedömningen tjänligt med anmärkning. Förhöjda värden kan bero på förorening eller på otillräcklig vattenomsättning. |
| Koliforma bakterier (35oC) | Om antalet coliforma bakterier per 100 milliliter är mindre än 1 bedöms vattnet som tjänligt. Om antalet är mellan 1-9 bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning. Då antalet är 10 eller mer bedöms vattnet som otjänligt. Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos djur och människor. |
| Escherichia coli, kallas också E.coli | Om E.coli påvisas i 100 milliliter bedöms vattnet som otjänligt. E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Upptäckt av denna bakterie i vattnet tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. Vid påvisande av sådana bakterier kan man inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande bakterier och, eller virus. |
| Aktinomyceter | Aktinomyceter kan ge vattnet lukt och smak och tillväxa lokalt i distributionsanläggningar. Tillväxten stimuleras av olika naturmaterial som till exempel gummi och trä. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter aktinomyceter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att aktinomyceter i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag- och, eller tarmbesvär. |
| Jäst- och mögelsvamp | Mikrosvamp kan ge upphov till lukt och smak. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att mikrosvamp i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag- och, eller tarmbesvär. |
| Vattnets smak | Vattnets smak skall vara neutralt. Orsaken till att det ibland inte är så kan till exempel vara att rost från ledningarna, vilket oftast kommer från fastigheten ger vattnet en metallisk smak. Därför är det viktigt att spola så länge att temperaturen inte längre sjunker innan man använder vatten till matlagning. Detta är extra viktigt när vattnet varit stillastående länge i ledningarna, till exempel under natten. Om man bor högt upp i en fastighet kan det ta en stund på morgonen att få fram friskt vatten om man är uppe tidigt. |